Gone with the madness.

för mycket inplanerat!
vet inte hur jag ska få tiden att gå ihop, so little time, so much to do! orka!

har varit tufft, jag är nog en väldigt bitter människa, precis som somliga säger! alla hjärtans dag har äntligen passerat, bittraste dagen på året, skönt att va av med det... fast fick faktiskt ett kort i år :D sötaste Linusen skickade världens underbaraste kort till mig, länge sen jag blev så glad... känner mig omtyckt! <3 ibland är det bra att ha vänner!

hela familjen varit hemma i helgen, men imorgon åker josse tillbaka till uppsalisen igen :( men haft mysig familjehelg! jag har världens bästa familj <3

Hunnit med att träffa matte mä, missed him a lot! :) massa mys bara han och jag!! 

filmkväll med taniya igår.. hade massa att uppdateras om, händer för mycket i våra liv visst :P haha! men det va mysigt mä, jättelänge sen vi hade qualitytime bara vi två *saknat* <3


så ja, fullspäckad vecka framför mig. vet inte hur jag ska hinna med, jag måste prioritera och jag känner att jag förmodligen prioriterar fel... men somliga saker kan kanke inte undvikas även om man vill antar jag.
men det finns ändå vissa saker som jag måste göra, och så är det :)
gör bara det du vill och skit i dom som inte vill förstå!

kärlek

Där elden falnar men fortfarande glöder.

Gått lång tid sen jag orkade engagera mig i atta skriva nånting. har inte velat... eller jo kanske velat men saknat ork och inspiration. det är inte som att jag haft mycket att göra, jag pallar inte göra nånting nuförtiden... har bara velat ligga i sängen och aldrig gå upp...

men det ser ljusare ut... helgen var uppiggande... träffade Linus *saknat* och vi hade myskväll med dåliga filmer. det är förvånandsvärt hur somliga människor bara kan få en att må bättre. Utan att prata får man ändå så mycket sagt. Det känns skönt att veta att det finns någon jag kan räkna med alltid kommer vara där för mig.

Jag är inne i ett stadium av förvirring ovanpå allt. Vad vill jag? Vad är meningen? Carpe Diem, sease the day and every monemt. Men borde jag låta bli att tråna efter något jag innerst inne vet aldrig kommer bli mitt, och istället se till det jag har?
Det finns saker jag måste ta med i beräkningen men jag vill inte.... låt mig hoppas, stötta mig och uppmuntra mig och när jag träffar botten så hjälp till att laga det som gått sönder.
oavsett hur naiv jag verkar, var min vän och finns där för mig!