Reality.
nu gick det för långt... plötsligt blev det verkligt... vad är det folk säger; att det är smärtan som gör att man vet att det är på riktigt? det är egentligen inte förrän nu som jag faktiskt har förstått... jag menar, det är som om allt som hänt tidigare egentligen har hänt någon annan, men nu, det är som att jag äntligen fått lite vett inbankat i huvudet (bokstavligt talat). Jag inser nu att det är dags jag gör vad jag borde gjort direkt, vad alla har sagt hela tiden att jag måste göra...
ska träffa polisen på tisdag och göra anmälan... det är bara en formalitet säger dom, det kommer inte göra så stor skillnad men det ska göras ändå, mest för sakens skull... det kommer bli jobbigt men lika bra att göra det...
Jag är rädd! Jag vill inte, jag är paranoid och mörkrädd, jag klarar inte att vara ensam och jag sover inte om nätterna..
Jag vet inte vad jag ska göra....
Killing me.
Over the rainbow.
Idag är en speciell dag, I can feel it!
Till att börja med fyller Taniyisen år, grattis till min fina flicka. Tyvärr blir det inget fölsekalas än på ett tag eftersom hon fortfarande är i det andra landet, men snart så...^^
Och på tal om det andra landet.... I kanda' miss u.
Ikväll blir det fölsekalas för en annan istället, surpriseparty för hobbe men mojitos och caprihinjas! ska bli kul^^
högtflygande planer... massa projekt och ingen tid.. ska snart komma ner på jorden och ladda om batterierna... men inte än...
So little time so much to do.
Har -som vanligt- hänt allt för mycket för att kunna uppdatera om... men för att sammanfatta;
-Kroatien var FANTASTISKT!!! kanonväder hela vecka, ville aldrig komma hem. men vi tajmade perfekt så när vi packade in i bilen och lämnade Vrsar så kom regnet och åskan, och solen tog vi med oss hela vägen till sverige, där man börjar kunna ana sommar nu :)
-Massa mys att träffa och catcha up med söta och väldigt saknade vänner. Skratt och kärlek i mängder! mer behöver inte sägas.
långa promenader och möten med söta pojkar, tjejsnack och mys i en soffa sammanfattar min fria tid ganska så väl. Ibland behövs det inte mer än så för att man ska må bra. <3
naturligtvis varit tvungen att jobba en del, blivit några sena kvällar, och aldrig är man så populär som när man inte har tid. Igår fick jag telefonsamtal från inte mindre än tre personer som ville jag skulle med ut och festa. eftersom jag, efter en major mjukglass-explotion, bara hade en på tok för kort Hauffes-tröja att ha på mig var jag tvungen att avböja. Papsen hämtade mig, snäll som han är, och varm mat och en skön säng väntade på mig när jag kom hem. inte helt fel det heller :)
Idag var det ROADTRIP som gällde med mina underbara flickor (+ Feffe) :) Det var Svedala som var målet och det shoppades loss ordentligt, riktigt nöjd faktiskt :) efter det blev det Mcdonaldsmat, trots jessicas protester. mums!
nostalgimusik på hög nivå hela vägen efter att vi ratat Feffes iPod. Massa kul!!
Det finns så mycket kärlek i mitt liv för tillfället, och få moln står i vägen för solen just nu... bara några få.. och jag har ingen aning om varför dom envisas med att vara där!!